Så, har jobbat non-stop sen i februari, snart åtta månader i rad utan längre ledighet, det börjar kännas i huvud och kropp... Fortfarande bara vikarie, vet inte om det är en massa specialregler för oss, har bara fått fyra semesterdagar på all den här tiden, och nu är det för sent att ta ut dom för vi är lite underbemannade. 

Ungefär sen i februari också så har humöret stadigt blivit sämre, käpprätt neråt fast att en stor jättebra sak har hänt. Det har inte lyckats hålla mig flytande mer än flyktigt. Tills en dag i juni eller juli, minns inte, bara över en natt så hände nåt i huvet på mig, vet inte vad - och jag var typ glad och possitiv i nästan två månader, fan inget kunde få mig att må dåligt, allt bara rann av. 

Sen hände ju det oundvikliga och jag började plana ut och är nu till största delen tillbaka i ett mentalt helvete igen, där jag bara går omkring och är ledsen hela tiden.

Är förmodligen deprimerad, har inte fått nåt bekräftat av läkare och inte tänker jag gå till nån heller...

Tänkte på en sak häromdan, är så jäkla van vid att tänka och sukta efter saker som jag vill ha i livet, kan inte uppskatta det som är här. Betyder det att jag alltid kommer att vara en energislukare kring andra fast jag i framtiden får det jag idag vill ha? Kommer man fortfarande bara tänka på nästa grej, alltid sakna något?

Äh, varför grubbla på det, har ju ännu inte hittat/fått nåt av det jag vill ha i livet så, vem vet? Det är ju så få saker så när jag har dom så är det bra sen? 

Stressar över en grej här hemma också, mår inte alls bra av det. Syrrans katt har flyttat in här nu och hon kommer inte alltid överens med min honkatt. Och det där morrandet och bråkandet dom har för sig på kvällar och nätter, är riktigt jobbit att hantera. För jag känner mig totalt misslyckad att jag inte kan få det att funka samtidigt som jag inte ens försöker för att man mår pyton, för att jag vet att jag inte kan och sen inte orkar pga det.

Men dom verkar bli lite bättre iaf. Eller också inbillar jag mig bara, lever i förnekelse. Fullständigt.

Fan va trött, vill sova men får inte riktigt än. Satans nattskift...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Satt precis och funderade när Jossi var född, men kunde inte komma ihåg. Så jag började bläddra igenom gamla inlägg här och hittade det jag sökte. Hon var född den nionde februari och hon dog den 11 april. För exakt sju år sedan togs mitt lilla lycko...

Ungefär såhär det är i mitt huvud hela tiden.

Ofta min tanke om amerikanerna, och deras 'protecting our country' ...

Var på kurs nyligen, om säkerhetstänk och arbetsmiljö. Kommer inte ihåg ordvalen precis. Men hur som, vi kom in på stress och vilka typer av stress det finns, fysisk eller psykisk och vad som skiljer dom åt. Det hon sa om psykisk stress var som om ho...