Drev visserligen ut morsan ur badrummet i morse, men hon behöver ju ändå inte gå omkring spritt språngande i huset! Jävla tur att ingen fick för sig att hälsa på. Egentligen bryr jag mig inte om det, är van det sen ung ålder att morsan, speciellt då hon precis stigit upp, är vääldigt lättklädd. Hon brukar åtminstånde ha trosor på sig, men idag skippade hon dom också... Liite för bekvämt för min smak. Men va fan, hon bor väl också här, så vad gör man?

Pappa verkade onödigt nöjd iaf :P

 Dom här och ett par till som jag inte slänger upp är dom som rundar min media-player just nu... Är helt fast i det här träsket...

Den första är en av de bästa i högen.

Sorry om det vart nån dublett...

jag har inte gått under jorden, jag har bara inget att sriva om just nu...

OBS! Naruto-spoiler!!!

Jag har nämnt tidigare att jag kollar Naruto, och varje torsdag kommer det ett nytt avsnitt. Men titeln på det senaste avsnittet avskräckte mig från att se det här, men idag kunde jag inte hålla mig längre, så jag kollade det. Och jag ångrar mig med varenda fiber i min kropp!!!

Dom gjorde den mest tabu-iga man kan göra! Dom dödade min favorit! Så jag var tvungen att göra något som jag vanligen undviker, jag kollade en spoiler för jag var bara tvungen att få veta om det är permanent. Dom får fan inte göra på det här sättet!

Så jag kollade upp det, han är död. MEN, det kommer att lösa sig om ett par avsnitt. Jävla tur det alltså, hade dom dagit bort allas favorit (han ligger alltid top 5 över piblikens favoriter vid en omröstning) hade det blivit ramaskri och uppror och inte bara jag hade slutat kolla serien.

Så jag kan andas ut tills vidare, men det är ändå länge tills jag får nästa avsnitt...

Yes, kan ni läsa det här? Det kan jag...

1f y0u c4n r34d 7h15 y0u r3411y n33d 70 g37 14!d

Det är en film som de flesta har sett, iaf ungdomarna i världen. Konstigt vore det väl annars då det är en ungdomsfilm :P

Har varit på väg att skriva om den sen den gick på tv, det är ett par månader sen nu, men det har inte blivit av, har glömt bort det och annat har tagit upp min icke så dyrbara tid.

Jag tycker mycket om den här filmen, även om jag inte är så mycket för kärlek och drama. Föredrar action, fantasy och kostymfilmer (kanske inte rymdfilmer, men Star Wars går väl an). Den är faktiskt väldigt bra, men jag vill bara grina varenda gång jag ser den. Det känns så jävla orättvist, igen...

Kat, spelad av Julie Stiles, är en smart, men pessimistisk bitterfitta som inte har mycket till övers för någon, hon är väldigt självständig och försöker nu bara ta sig igenom high school för att komma in på det college hon har valt.

Patrick, gestaltad av Heath Ledger, är en ensamvarg som ingen vågar sig på, det går en massa rykten runt honom om vad han lär ha gjort, däribland ätit en anka levande.

Joey (en scumabg) har siktat in sig på Bianca, Kats' lillasyster, men deras pappa har satt en ny regel om att Bianca inte får dejta om inte Kat gör det. Så Joey väljer ut en kille i skolan som han tror kan hantera monstret, även kallad Kat. Det blir Patrcik, skolans badass, han betalar honom för att gå ut med Kat så att han själv kan gå ut med Bianca. Detta leder till något oväntat och Kat och Patrick funkar ganska bra ihop, om än att de får sig ett par smällar. Patrick får även hjälp av Cameron (en annan killer som gillar Bianca) att ta reda på vad Kat tycker om så att detta kan utnyttjas och användas för att charma henne.

Som sagt, jag tycker mycket om den här filmen, men det känns surt att ingen ens skulle betala en kille för att gå ut med mig... Men det är ju så jävla typiskt mig också, i grundskolan var det två tredjedelar med killar i min klass - ingen visade intresse i mig. I min gymnasieklass/skola - gick det ungefär 3-5 procent killar under hela mig skolgång. Och dom var antingen upptagna eller bög. Så lyckas då alltid hamna nånstans där det inte ens finns några. Vilket ju inte hjälper mig socialt eller psykiskt.

Och nu när man börjar komma upp i lite ålder känns det nästan skrämmande att man ska ha en kille i liknande ålder, dom känns så vuxna, medan jag inte är det, men det är individsak... inte överlag. Varför kunde inte jag gått på en skola med 50/50 killar och tjejer, hade det vart annorlunda då? Tror fan inte det. Det är väl något med mig som gör att dom inte kan se mig som nåt annat än en kompis, till skillnad från Svala, som kan få vilken jävla kille hon vill.

Livet är orätttvist, och några måste ju alltid ligga på minussidan för att livet ska bli lättare för andra.

Och JA, jag klarade körkortet och kör nu runt med pappas bil, tills jag får en egen skrothög att leka med.

Jag känner mig jävligt kluven, inom mer än ett område...

Jag känner mig som ett jävla får, som tycker som alla andra, som känner som alla andra, som gör som alla andra...

Varför kunde inte jag fått vara unik på denna specifika grej? Men det funkar inte när det finns miljoner där ute som tycker precis samma sak som mig!

Det är ju utformat för att man ska älska det, dvs de flesta kommer att reagera likadant, varför ska jag vara en av dom? Eller varför måste det vara miljoner som reagerar likadant som mig?

Jag gillar inte det här... Inte fan är man unik och speciell när man reagerar på en grej precis som det är tänkt, man bli manipulerad till att tycka en viss gjej och man gör det! Lättpåverkade eller vad?

Det är inte det att jag inte vill känna som jag gör, men det suger att veta att man inte är den enda.

Jag har påbörjat ett sånt här inlägg förut men inte publicerat det, kan inte sätta ord på hur det är jag känner, kanske senare, om jag verkligen får tänka igenom det här...