...om man någonsin får utnyttja sin kundskap.

Jag har ett par grejer som jag är multum intesserad av, men det stannar på papper tv och internet. Jag får aldrig använde det jag lär mig, och det är väldigt frustrerande. Man bara lär sig och suger i sig näringen, men det rinner ut genom andra örat efter ett tag, då man aldrig får använda det.

Varför ska man över huvudtaget ha nå intressen om det stannar vid det teoretiska, får man aldrig använda det blir man osäker på sig själv, man vet inte om det man har lärt sig faktiskt fungerar om det verkligen är så, innan man har sett det med egna ögon. Varför ska man måsta lita på alla andras erfarenheter? Varför ska man inte få skaffa sig egna?

Ännu en grej som stör mig, att konstant ta in information, det är som om det bara bunkrar upp och till slut försvinner om man inte använder det. Det glöms bort. På det sättet kan man egentligen inte lära sig något nytt, hjärnana kan som bara ha en viss mängd information i hjärnan, kan man inte omforma det till erfarenheter med egentliga minnen av scener man själv var med i så blandar man ihop, allt blir samma och man glömmer.

Därför försvinner massor när man inte använder det, helt ärligt, hur många kommer ihåg allt från skoltiden? Jag älskade min skola och hade flera lektioner som jag såg fram emot, jag sög i mig informationen och spikade flera prov, men idag är det borta, och det är ändå bara ett år sedan. Bara för att jag aldrig får använde det som jag lärde mig i skolan.

Så, bara skit med allting.