Så som utlovat kommer det en kort pres om hur min studentdag var, inte den hemskaste värsta men ändå...

Brorsan slutade 9an i hembyn så morsan gick på hans avslutning, farsan kom på min studentavslutning. Rätt kul, det var meningen att min kusin skulle komma också men hon vart ju precis som vanligt uppehållen av sina jävla ungar som styr hennes liv. Kände mig lite sorgsen när jag såg alla runt omkring med hela tjocka släkten men plakat och presenter och blommor. Pappa hade inte ens tänkt på att köpa något. Fick en liten hund med mössa av brorsan, det var väl det enda, resten fick jag av skolan... och av kompisar.

Innan vi gick in i kyrkn var det foto med klassen och kompisarna, farsan står naturligtvis helt passiv men kameran i handen och gör inget, det råkar ju bara var sista dagen som man har alla kompisarna samlade. Hade det varit morsan hade hon varit paparazzi, vilket är nästan lika irriterande som att det inte händer något (för övrigt hatar jag att bli fotograferad och är när att nita morsan varje gång hon envisas med att fota min fula nuna).

Inte för att skryta, det var ingen speciellt svår prestation när man går i en klass med en massa omotiverade smått korkade människor, men jag fick bästa betyget i min klass, inte bäst på skolan men åtminstånde i min klass. Jag vart helt    överväldigad av känslor och har aldrig känt så förut, kunde inte sluta grina.

Farsan fotade inte ens när jag gick fram och tog emot diplom och blommor av rektorn, fast han sa att han gjorde det. Sen sa han att han skulle få bilder av en bekant som hade fotat, vet om han fick dom.

Sen när vi kom ut ur kyrkan igen, fick alla ta emot ett ton presenter och plakat och champange och hela skiten. Jag fick en kram av pappa och han sa att han var stolt, men inte mer med det. Han hade väl inte väntat sig något annat heller.

Der var egentligen var egentligen som vilken dag som helst, bara det att jag hade en mössa och vita kläder, vilket jag inte brukar ha...

Bara det att det hela kändes så torrt, bara för att det var väntat att jag skulle få bra betyg, och det var som ingen big deal att jag kanske inte skulle få träffa dom här människorna igen. Men å andra sidan är inte pappa så bra på mycket...

Vi yngre varianter har aldrig fått betalt för att göra något här hemma, när vi var mindre fick vi månadspeng på först 50 och sen 100 kr (lika mycket fast vi var olika gamla). Det tyckte dom väl var tillräckligt, eller nått. Bara det att alla kompisarna runt omkring alltid fick en tjuga för att dom städade sitt rum, tvättade eller plockade i diskmaskinen, samtidigt som de fick en fläskig månadspeng. I det här hushållet har vi aldrig fått betalt för att göra något, utan vi har blivit itutade att vi gör det för att vi ska hjälpa till. Det hände väl nån gång att man fick en tjuga för att man skottade gården, men det tror jag hände en gång bara. Alltså hur ska barn lära sig att uppskatta ett bra jobb, eller pengar om man inte får lära sig det hemma, genom att förtjäna dom?

Varför ska inte vi få känna en motivation till att städa rummet eller tvätta, annat än hjälpa till? Och det känns ändå ouppskattat när man sen är klar med det. Den här formen av uppfostran har gjort en mindre motiverad och man gör det bara för att man måste, och då blir det tråkigt!

Sen flera gånger är det ungdomar som då olika mycket pengar beroende på vilket betyg de får på ett prov. Tyg 20 spånn för ett G, 50 för ett VG och 100 för ett MVG. Och det är för att motivera dom att jobba hårdare i skolan, så att de faktiskt försöker. Men det har jag heller inte fått, tror syrran har fått det nån gång, men är inte säker på det. jag har ju ändå haft hyfsade betyg, så päronen har väl inte känt att de behöver ge mig nå pengar för att jag presterat bra i skolan. Men va fan, dom får ju betalt när de är på jobbet! Varför ska då inte vi få någon form av belöning för det psykiskt påfrestande arbetet som skolan innebär?

Svala fick hundra spänn för varje MVG av sin morsa på slutbetyget efter gymnasiet och 200 av sin farsa! Då känns det ju kul, jag fick i princip bara fick en kram och ett grattis, och det var dessutom bara farsan som kunde komma (tar mer fakta om studenen i ett senare inlägg).

Och nu när jag har gått hemma ett tag, jag sköter lite diverse saker, och morsan har mage att säga att om jag går till soc och får någon form av månadsersättning för att jag är arbetslös (vilket jag INTE kommer få så länge jag bor hemma) så ska JAG börja betala DOM för att få bo kvar hemma! Jag sover inte ens i en riktig säng och det tänker dom ta betalt för?!

Fan, jag måste bort härifrån... Så man kan börja tjäna sina egna pengar och gära vad man vill med dom...

Dagens...

...godaste: julgodis, som jag egentligen inte får röra, men det är enda chansen om man ska få något i den här familjen

...humör: uttråkad

...höjdpunkt: -

...irritationsmoment: en ren disikmaskin som inte är ren men som ändå är det

...jobbigaste: facebook och internet

...kläder/outfit: jeans, tröja, linne, tofflor - det jag brukar ha

...roligaste: den nya ICA-reklamen med Jamie Oliver

...tv-program: :P