Fan, jag är så sjukt nere idag, har varit trött så in i helvete till och från, och har varit nära till tårarna flera gånger och ibland har det runnit över. Morsan har varit underlig idag, hon har pratat mer än hon brukar, för sig själv eftersom ingen lyssnar, men det har känts som om hon försökt dra igång disskissioner hela tiden, utan att lyckas speciellt bra. Hon vill ha uppmärksamhet av oss men när vi vill henne nåt då får man kanske ett svar och väldigt lite intresse. Hon började surra om en grej på jobbet och jag fattade ingenting, försökte lyssna men jag kända att det gick bara inte, så jag försökte läsa något på datorn istället och koppla bort det, gick väl halvbra...Men jag kommer å andra sidan inte ihåg vad det var hon berättade.

Jag har suttit och skrivit på min lång-novell idag (den kommer inte bli tillräckligt lång för att kallas bok), och har haft ett rikigt bra flyt, jag kände inspirationen komma, kanske har depessioner något att göra med skapande? :P har skrivit ett par sidor i alla fall och det är en jävla bedrift för att vara jag. Den kommer att publiceras på en ny blogg med anslutning till min originalblogg, så ni som följer den här kommer tyvärr inte veta att det är jag som skriver den. Om ni inte är så pass kluriga att ni på något sätt kan räkna ut att det är jag genom mitt sätt att skriva eller nåt. Jag ska också försöka illustrera min egna bilder till, så man får ett hum om hur jag har tänkte mig scenariot. Men det bli om jag får en ritplatta i julklapp, annars orkar jag inte.

Ganska skönt att skriva ibland, även om den del jag jobbar med nu är skriven tre-fyra gånger redan, då det har försvunnit av olika anledningar. Så det känns lite drygt, men jag fick lite nya idéer till det här kapitlet så det är inte riktigt lika tufft.

Ska nog sätta mig och försöka skriva klart det här kapitlet i kväll så jag kommer någonstans, har ju bara skrivit 15 sidor än och det kommer man inte långt på...

Och kommer jag inte igång så får jag väl gråta mig till sömns eller nåt, för det är ungefär så jag känner mig, fortfarande...