Som på alla skolor var även min klass uppdelad i mindre grupper. En som inte riktigt verkade passa in i sin grupp var, låt oss kalla henne, Smurfen. På grund av bråk med en av de andra tjejerna började hon vara med i min grupp i stället, och vi fick hela tiden höra hennes sida om vad som hade hänt och hur hon inte kunde förstå vad det var som var fel. Vi hörde även från den andra sidan en del grejer, jag var rätt opartisk, då jag och Smurfen själva hade haft ett par gnat.

Under sista delen av skolan var det väl hyfsat, tänkte inte mer på det, annat än att hon i ett par områden var rätt irriterande och jag började smått förstå vad det var som gjorde att det inte hade fungerat i den andra gruppen till hundra procent.

Hon var för det första väldigt irriterande att lyssna på om hon hade något att berätta, det var rörigt som fan och alldeles för många detaljer. För att inte tala om att hon ofta skröt om diverse saker, som hennes syskons meriter inom sport och hur hon spikade det där jävla samhällsprovet. Det återkom hela tiden. Det var en av grejerna som dom i hennes tidigare grupp hade funnit mycket irriterande med henne, att hon ofta skröt om hur hon fick bättre resultat på proven och hur hon ofta surnade till om hon fick sämre än nån annan.

Sen är det ofta hon visar bilder på sina bäbisar (vi pratar inte människobäbisar) och hennes jävla häst som för fan är rädd för tamefan allt. Och hur hon nästan alltid måste vara hemma och ta hand om den där jävlen för att hela familjen ska iväg och kolla nåt jävla skidlopp. Buhu. Vem fan bryr sig.

Sen var det ett par råttor som vi hade ute ur buren och busade och gosade med, det råkade stå en fiskskål mitt på bordet. Råttorna hade varit upp och kikat iden vad det kunde tänkas vara i den och sedan tappat intresset. Då av någon outgrundlig anledning fick Smurfen för sig att ta en av råttorna och bara knappt hålla henne över skålen (som är full med vatten) så att råttan får kämpa som fan för att hålla i sig och hon skrattar när råttan tappar taget och blöter ner hela nederdelen av kroppen i skålen. Och hon gör det flera gånger!!! Fattar inte varför jag inte ingrep, men jag har alltid varit en fegis.

Sen har vi dom fina historierna från gården där hon bor, de hade en honkatt som fick ungar för något år sedan, och tydligen var det hysteriskt kul när dessa ungarna for in i en fläkt, och levande maldes till köttfärs. Normalt...

Nu i sommar har hon börjat jobba på gården som min bästa kompis jobbar på, på hennes inbjudan. Men vad har hon fått för det? Min kompis, låt oss kalla henne Svala, hade till och med erbjudit henne sin lägenhet att sova i under tiden som Smurfen vikarierade för henne. Min kpomis har två kattungar, dessa hade utan förvarning åkt på spö flera gånger under tiden Smurfen var där, till och med inför ögonen på Svala. Detta var droppen och kattungarna fick stanna hos Svalas föräldrar så länge. Sen hade Smurfen ätit upp all mat i kylskåpet utan att på något sätt ersätta, hon hade inte heller betalat tillbaka något för att hon fick låna lägenheten i en vecka.

Sen när de jobbade kunde hon inte ta ett direktiv utan att sura ihop fullständigt, hon kan heller inte se om någon av korna är sjuk eller skadad. Hon är långsam och dessutom slarvig men om man på något vis påpekar det så får man huvet avbitet. Sen när chefen inte ser så är det bara lagårdskatterna som gäller. Och sen går hon omkring och ser upptagen ut för att slippa få på sig en massa jobb.

Nu under tiden hon jobbar har hon fått bo hos chefen, detta utan att säga tack eller något, utan hon utnyttjar de till max.

Fattar inte att jag inte har sett det tidigare, men det har länge varit något med henne som gjort att hon och jag inte varit hundra kompisar. Nu först ser jag varför. Jag kan heller inte skriva det här på min originalblogg då hon ibland kikar in där, utan att lämna kommentarer eller nåt men jag vet att hon är där och smyger.